förstår verkligen inte vad det är med en idag. visst har alla perioder då man käönner sig nere men idag har man verkligen deppat. känns som om man står  still och trampar på en och samma punkt, att det enda man gör är att plugga lr jobba. känns som sagt man bara står och trampar på samma ställe.
lederna blir bara värre och stelare. får gå upp tidigare än vad jag behöver bara för att kunna använda dem ordentligt under föreläsningarna. det oroar mig.
känns bara som om allt blir värre och att man inte kmr ngnvart. är skoltrött! känner som de inte händer ngt, ingen tar tag i ngt!!!
men visst finns det guldkorn som förgyller.

//sara