var hos farmor idag och åt julmiddag. försöker väl inte vara där för mkt men iaf en till två ggr om året. jag menar farmor börjar ju ändå komma upp i åren och bli gammal.
det är något med den sidan av släkten som jag inte klarar av. man känner sig väldigt underlägsen och att man är utanför. de frågar knappt hur det är med en och kan inte ta en sämt. man är som luft när det är släktträffar med den sidan och man str inte ut med det i längden tyvärr. jag har väldigt svårt med detta för om man inte setts på ett halvår så måste det ju finnas massor att fråga om men inte sa nicke.
så fort som man öppnar munnen ångrar man att man öppnade deen för man får direkt mothugg.
åker endast dit för att visa mig och stå ut men vet inte ens hur länge man orkar med det

// sara