fick inget direkt glädjande besked nu men ett som lugnade ner mig iaf. Att M mår bra efter omständigheterna. kändes som en tung sten lyftes från hjärtat.och att de flesta runtomrking M är okej. att ingen är lesen mer utan alla försöker att blicka frammåt. det känns skönt att veta. men har fortfarande inte fått de sista beskedet. det får jag nu om tre veckor enligt dem. vet inte om man ska åka med upp då eller inte eller hur man ska göra. har ju lite tid att tänka på de
det är jobbigt att allas tråkigheter kommer på en gång. många kompisar har något negatiovt just nu i deras liv som drar ner deras humör. detta gör de jobbigt att kunna stödja andra.alltså inte för att de har tråkigheter utan just för att samtidigt som man ska klara av sina egna laster för tillfället så har man en hel del vänner att visa sitt stöd. klart gör man sitt bästa men de är svårt. men hoppas verkligen att allt underlättar snart för alla. att man ser ljusare tider. jag hoppas verkligen detta
tänker på dig idag vännen min!

// sara